Den traditionella svenska semestermånaden löses alltmer upp i kanterna. Med globalisering och de krav på ständig tillgänglighet och villiga arbetare i andra länder kombinerat med att alla redan varit överallt och den flygskam som vi nu förmodas känna så är årets trend för det som är kvar av semestern ”hemester”, dvs att semestern tillbringas i hemmet. Om detta kommer att bli en ny fas i svensk semesterhistoria återstår att se, mer om denna kan läsas i medlemsdelen nedan. 3. Den 4 juli firas den amerikanska nationaldagen – här representerad av Washingtons staty i Boston 4. Sista vykortet, nr 25, i den serie som den franske ballongtillverkaren gav ut 1897 11 juli Andréedagen – jag är född i Gränna och då är ju den 11 juli, då Andrée, Fraenkel och Strindberg seglade iväg i ballongen Örnen mot ett länge okänt öde, - spännande, inte minst då dagen brukar firas med ballonguppstigningar en masse. Hur vi vykortssamlare skall uppfatta Systembolagets markering mot Jenny överlåter jag till var och en att ta ställning till. Ska vi ta det som den ultimata förolämpningen mot en folkkär konstnärinnas verk, en gärd av hänsyn till sonen Curt som inte lär haft lätt med spriten eller helt enkelt ett självpåtaget uppdrag att freda en nationalklenod från kommersiell exploatering? Striden är inte slut, en överklagan lär vara inledd. Själv ser jag mest fram mot en härlig midsommar – utan ängöl! 5. Defileringen vid Place Concorde, segerfesten Paris 14 juli 1919 Frankrikes nationaldag den 14 juli firas med fest och fyrverkerier. För hundra år, 1919. sen var det lagom lång tid efter Versaillesfreden att hinna organisera en gigantisk segerparad med deltagande av alla de segrande makterna.   6. Armstrong, Collins och Aldrin i "jobbklädsel" framför besöksmålet

20 juli - Människan landar för första gången på månen efter tre dagars resa från jorden med Apollo 11 och orden ”The Eagle has landed”. Neil Armstrong lämnar månlandaren the Eagle och klättrar som första människa ned på månens yta. Med sig har man en Hasselbladskamera för att dokumentera det hela. Neil Armstrong yttrar de berömda orden "That's one small step for man ... but giant leap for mankind".

I år är det ju extra intressant att jämföra med en annan farkost med samma namn, Örnen, som 1897 lämnade Danskön och tre dagar senare landade – inte på Nordpolen utan på isen. I dagboken skriver Andrée att: ”vi öppnade båda ventilerna och voro åter igen nere kl. 6.29. Kl 8h 11 em. hoppade vi ur gondolen”. ”The Eagle has landed”, men denna örn lyfte inte igen utan besättningen fick inleda sin dödsmarsch mot Vitön.[1] Från månen kunde stora delar av jordens befolkning höra Armstrongs ord med 1,3 sekunders fördröjning, Andrées dagboksnotering tog 33 år att nå

Det finns många likheter mellan de två expeditionerna utöver namnet på farkosten – inte minst att de landade tre dagar bort från startplatsen utan någon reserv redo att hämta dem om något fallerade och att en hel värld väntade spänt på resultatet.

Med Armstrong och Aldrin hela tiden i kontakt med Mission Control Houston kunde en rad incidenter som kunde orsakat katastrof hanteras. Kritiska datorlarm kunde analyseras och avfärdas, den avbrutna startswitchen kunde ersättas av en filtpenna och Örnen kunde lyfta igen – vad hade motsvarande kanal betytt för Andrée-expeditionen? Ett beslut att avbryta redan efter den misslyckade starten, bättre underlag för beslut om vad som skulle tagas med respektive lämnas efter landningen, bättre underlag för val av färdriktning?

[1] Tack Mari Lundberg på Grenna Museum för citatet med Andrées version av ”The Eagle has landed”.

7. Georg von Rosen: Nordenskiöld i Polarisen.

Den 21 juli 1878 lämnar fartygen Vega och Lena under upptäcktsresanden Adolf Erik Nordenskiölds ledning norska Tromsø, en månad efter att de har lämnat Sverige, för att ge sig ut på en expedition för att finna Nordostpassagen, en farbar vattenväg norr om Ryssland. Expeditionen tar två år, under vintern 1878–1879 fastsittande i isen i Norra ishavet i flera månader. Efter att man har seglat runt hela den eurasiska kontinenten återvänder man till Stockholm i triumf, efter vad som anses som en av de största svenska vetenskapliga framgångarna under 1800-talet.

Nordenskiöld var ju för övrigt en av de första supportrarna till Andrées förslag att nå Nordpolen medelst ballong.

Samma datum, 21 juli 1970, står den egyptiska Assuandammen färdig efter tio års byggtid. Den dämmer upp Nilen, men den är helt fylld först 1976. Vid byggandet av dammen har man skapat en ny sjö, vilket har lett till att området där fornlämningen Abu Simbel fanns har översvämmats. Denna har dock kunnat räddas, då Unesco har tagit initiativ till att flytta den 1964.

8. Vykort Finlands presidenter ca 1945

Juli 1919 – Juristen Kaarlo Juho Ståhlberg besegrar motkandidaten Gustaf Mannerheim och väljs till Republiken Finlands förste president. Efter de vitas seger i inbördeskriget fick riksföreståndaren P E Svinhufvud den tyske kaiserns svåger vald till den förste finske kungen baserad på Gustaf III:s regeringsform från 1776. Oktober 1918 var detta helt ur takt med tiden, Tyskland var inom en månad besegrat och kaisern avsatt. Svinhufvud fick avgå och Mannerheim, som hade lämnat Finland efter att de tyska stödet till de vita riskerade att göra Finland till ett tyskt lydrike, blev nu den ende möjlige efterträdaren som riksföreståndare. Med kungadömet avspisat blev en ny konstitution första prio med Kaarlo Juho Ståhlberg som en av huvudmännen vid framtagandet.

I den resulterande presidentvalet ställdes just Ståhlberg mot Mannerheim med den förra som vinnare. Mannerheim kom tillbaka, men behövde ytterligare ett världskrig för att kvalificera sig till presidentposten.