Nationaldag, minskade resebegränsningar och kanske till och med sommar!
"Leve Fosterlandet." Vykort med trägubbar av skulptören Helge Rugland.
Vykortshälsningar från 100, 150 och 50 år sen
För 100 år sen juni 1920
4 juni 1920 – Trianonfördraget, där Ungern avträder områden till Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Rumänien, Italien och Österrike, undertecknas i Versailles utanför Paris. Då dubbelmonarkin Österrike-Ungern redan upplösts 1918 sluts separata freder med de båda riksdelarna och freden med Österrike har undertecknats året innan. Efter stilleståndet utropas under Freden innebär, att dubbelmonarkin formellt upplöses och att Ungerns gränser efter upplösningen fastställs, varvid landet förlorar 72 % av sin tidigare yta och 62 % av befolkningen.
Förspelet till avtalet var dramatiskt. Efter vapenstilleståndet 11/11 1918 följde en turbulent period för Ungern. Ungern förklarades som en självständig republik, kallad Demokratiska republiken Ungern, under ledning av Mihály Károlyi. Republiken saknade folkligt stöd i landet, som istället riktades till de kommunistiska idéer som efter krigets slut vann mark bland Europas arbetarklass.
Den ungerske kommunisten Béla Kun bildade det ungerska kommunistpartiet den 24 november och fick det att växa från några hundra medlemmar i november 1918 till att omfatta omkring 30–40 000 medlemmar i februari 1919. President Károlyis tvingade sin konservative premiärminister att avgå den 20 mars 1919 och tillkännagav att det ungerska socialdemokratiska partiet skulle bilda en ny regering. Socialdemokraterna hade dock i hemlighet inlett förhandlingar med kommunisterna. Detta resulterade i en kommunistdominerad regering där Kun blev dess ledare. Vid tillträdet avskedade Kun Károlyi och förklarade Ungern en rådsrepublik.
Revolutionsrådet upprättade proletariatets diktatur och utfärdade dekret som separation mellan staten och kyrkan, avskaffande av adelns privilegier, lagstadgad yttrandefrihet och mötesfrihet samt gratis utbildning för alla rådsrepublikens medborgare. Man genomförde också nationalisering av industrin, näringslivet, jordbruket, alla bostäder och bankväsendet.
Omfattande inflation och livsmedelsbrist i landet gjorde att det folkliga stödet för den nya staten snart började svikta. Rådsrepubliken erkändes varken av ententen eller sovjetstaten. Snart gjorde kupper med påföljande röd terror att grannländerna Tjeckoslovakien och Rumänien trappade upp den pågående konflikten och den 30 juli 1919 bröt såväl rumänska som tjeckoslovakiska trupper in över gränserna och Kun flydde. Den 6 augusti intog rumänska trupper Budapest och avslutade den ungerska rådsrepublikens existens.
Under amiral Miklós Horthy's högerextrema ledning upprättades en terrorregim som vände sig mot radikala grupper och som snabbt erkändes av Ententen. Horthy valdes som riksföreståndare. Priset blev erkännandet av Trianonfördraget.
Augusti 1919 var staden Siófok i centrum för ungersk politik när Miklós Horthy, som ett steg för att slå ner rådsrepubliken, etablerade sitt högkvarter i staden. Vykortet ovan är ett av de mer lättsmälta i en serie som beskriver högerns övergrepp. Kortet är utgivet av Verlag Arbeiterbuchhandlung i Wien, ett förlag som också gav ut många av de kommunistiska tidningarna i Europa.
Föga förvånande var fördraget inte populärt i alla läger. Bland annat skapades protestvykort som jämförde Ungerns delning med en rad andra länder om dessa skulle styckas på motsvarande sätt. Ovan visas ett styckat Sverige.
Efterbörden blev svår för Ungern och Trianonfördraget har med Orbanregimen blivit hett i ungersk och Europeisk politik igen.
 13 juni – Amerikanska posten beslutar att barn inte får skickas via postpaket. Denna postala milstolpe innebar att hela USA fick övergå till att använda storkar för barnleveranser vilket förklarar uppkomsten av denna viktiga tradition(?).
24 juni – Den svenska regeringen hänskjuter tvisten om Ålands nationella tillhörighet till NF. Alltsedan Sverige förlorade Finland inklusive Åland 1809 sågs öns strategiska läge, både för närheten till Stockholm och för Östersjön som helhet, som ett hot mot Sverige.
Efter Krimkriget beslöts i freden att ön inte fick befästas vilket Ryssland accepterade fram till första världskriget. Men världskriget innebar att allianserna och hoten förnyades. Ryssland kunde börja befästa ön i syfte att förhindra att Tyskland anföll och använde ön som ett brohuvud mot Ryssland.
Men efter Ryska revolutionen uppstod ett maktpolitiskt vakuum som fylldes först av en svensk expeditionskår, sedan en tysk innan kriget slutade och följdes av finska inbördeskriget.
Med detta avslutat och det fria Finland erkänt av västmakterna fanns frågan kvar: vart skulle Åland höra?
Mer om detta och fler vykort i medlemsdelen.
För 150 år sen - 1870
3 juni – Louis De Geer d.ä. avgår som svensk justitie-statsminister efter tolv års sällsynt framgångsrik ämbetsperiod och efterträds av Axel Gustaf Adlercreutz. Han skulle komma tillbaka en andra gång 1876 till 1880 och avsluta som Sveriges första statsminister.
Bland de betydelsefulla lagar som infördes under hans första period som justitiestatsminister är den mest kända avskaffandet av ståndsriksdagen 1866 till förmån för tvåkammarriksdagen men också lagarna om ogift kvinnas myndighet vid 25 års ålder (1858, resultatet av Fredrika Brehmers Hertha-strid), inskränkningar i husagan (1858), upphävande av konventikelplakatet (1858), utökad religionsfrihet (1860), ny konkurslag och därmed sammanhängande lagstiftning (1862), lagarna om kyrkomöte (1863), om ogift kvinnas myndighet (1863), fullständig näringsfrihet (1864, avskaffandet av skråväsendet), allmän strafflag (1864), ny sjölag (1864), lagen om räntans frigivande (1864), lagarna om oäkta barns arvsrätt (1866), om inskränkning av bysättningen (1868) samt nya krigslagar (1868).
Skalden Gunnar Wennerberg blir samma dag ecklesiastikminister i Adlercreutz regering. Idag mest känd som mannen bakom sångsamlingen Gluntarne var han en betydande figur både kulturellt och politiskt under andra halvan av 1800-talet.
Som ecklesiastikminister genomförde han bland annat fattigvårdsförordningen, förordning om allmän änke- och pupillkassa för prästerskapet, änkekassa för folkskollärarna, förordningarna om upphörandet av teatercensuren, avskaffandet av de säljbara apoteksprivilegierna, den tekniska undervisningens ordnande, lönereglering för elementarlärare, ordnande av veterinärundervisningen, understöd åt elementarläroverk för kvinnlig ungdom och lapparnas och finnarnas undervisning.
Under sin andra period som ecklesiastikminister genomförde han dövstumundervisningens ordnande, kvinnors valbarhet till skolråd och fattigvård, hälsovårds- och sjukvårdsstadga för landsorten med lönereglering för provinsialläkarna, nybyggnadsanslag till konstakademien och förordning om likbrännings ordnande och den nya stadgan för filosofie kandidat- och licentiatexamen.
För 50 år sen - 1970
Vykort från H&M
4 juni - föds Izabella Scorupco, skådespelare, fotomodell och sångerska. Hon har spelat i svenska filmer sedan 1980-talet och varit Bondbrud.
Hon föddes i Bialystok i Polen och flyttade 1978, vid åtta års ålder, med sin mor till Stockholmsförorten Årsta och senare till Bredäng där hon växte upp.
Hon blev känd 1988 genom Staffan Hildebrands film Ingen kan älska som vi, där hon spelade rollen som Annelie. Samma år uppträdde hon i musikvideon till sången Lilla hjärtat med duon Kärlekens vampyrer. Internationellt berömd blev hon 1995, då hon spelade Bondbrud mot Pierce Brosnan i Goldeneye.
Efter ett par tidigare äktenskap bor hon sedan 2003 i en förort till Los Angeles. I oktober 2019 gifte hon sig med entreprenören Karl Rosengren.
6 juni – Lennart Bodström blir ny ordförande för det svenska fackförbundet TCO.
Under sin studietid i Uppsala var Bodström aktiv i Södermanlands-Nerikes nation, där han 1957 var nationens förste kurator och sedermera blev installerad som hedersledamot 1982. Han tjänstgjorde på TCO, först som utredningssekreterare 1964–1966 och biträdande direktör 1966–1970 och slutligen som organisationens ordförande 1970-1982.
Efter socialdemokraternas valseger 1982 tog han den säkraste vägen in i regeringen, han var nämligen granne med Olof Palme på Fårö. Han blev utrikesminister och kvarstod på denna post till 1985. Han var utbildningsminister 1985–1989 och ambassadör i Oslo 1989–1993.
Kortet utgivet av månadstidningen Z tillsammans med hela Ingvar Karlssons regering ca 1986
Nationaldagens tillblivelse
Föregångaren till nationaldagen, den svenska flaggans dag, kom till som ett initiativ av Stockholms landstormsbefälsförening som tillkännagav och motiverade sitt beslut ”att fr.o.m. i år (1916) högtidlighålla den 6 juni såsom den svenska flaggans dag”.
”Länge nog hafva svenska, fosterländska män närt den fromma önskan att äfven vi svenskar i likhet med andra länder ute i världen en gång om året skulle äga en sammanhållningens gemensamma stora dag, en nationell samlingsdag, då vi fria från partistrider och politik slöte oss samman kring ett vackert och ädelt mål.
Så hafva t. ex. Nord Amerikas Förenta stater sin 4 juli, som firas med entusiasm av varje rättrogen nordamerikan, hvar han än denna dag må vistas ute i världsvimlet. Fransmännen fira sin 14 juli, schweizarna den 1 augusti, grekerna den 7 april, belgierna består sig med en tre dagars fest den 21-23 juni, tyskarna den 2 september, norrmännen alltsedan 1829 den 17 maj, danskarna från och med 1849 den 5 juni o. s. v.
I Sverige saknar vi en dylik dag, och stå enligt Almanach de Gothas upplysningar jämte den pyreneiska republiken Andorra ensamma i Europa om denna tvivelaktiga ära, ity att Bajern, Mecklenburg-Strelitz och konungariket Sachsen, som alla tre sakna en sådan speciell dag, dock hafva den 2 september gemensam med det öfriga Tyskland.”
Komna så långt i argumentationen påpekar de att det bara var sju år kvar att förbereda 400-årsjubileet efter Gustaf Vasas inmarsch i Stockholm och att det därför var hög tid att komma igång och träna.
Argumentationen bet tydligen på majestätet till vilken detta var riktat (V Gurra) för evenemanget blev av.
Den 27 maj skriver SvD om förberedelserna: ”Svenska flaggans dag till ära har K. G. Ossiannilsson skrivit en dikt, till hvilken director musices Hugo Alfvén komponerat musiken. Redan om några dagar komma flaggans dags brefkort med Ankarcronas vackra vinjett äfvensom K.G. Ossiannilssons ofvannämnda dikt med Alfvéns musik att utsändas.”
Jag saknar vykort från händelserna på stadion den 6 juni 1916 så ett modernare kanske duger. Kortet nedan är avstämplat 1962 med en specialstämpel som memorerar att det gått 50 år sen olympiaden 1912. Av tidningsbilderna från 1916 att döma så var det inte mycket mer än färgen som skilde.
Kortet är utgivet av ULTRA och för säkerhets skull försett med frimärke från hästolympiaden 1956 i Stockholm för att maximera olympiadkopplingarna.
Svenska Vykortsföreningen
Med vykorten omsorterade, hemsidorna uppdaterade och memoarerna skrivna är det inte utan att man börjar längta efter att träffas igen – även om, eller kanske i synnerhet som våra vykortsmässor inte alls brukar se ut som Arthur Thieles vision from Leipziger Messe ovan!
Vi hoppas fortfarande att vår mässa i Valbo kan gå av stapeln som planerat i oktober och att novemberträffen infinner sig med sedvanlig precision. Kanske kan vi också få in något av det inställda från våren?
Svenska Vykortsföreningen planerar inom kort ett virtuellt styrelsemöte för höstens mobilisering men vi måste förstås ha med en fortsatt begränsad tillvaro som ett av alternativen.
En budbärare om att landet börjar öppna upp igen är att Kb har lagt haspen på för sin tidningsdatabas som i april och maj legat öppen för sökningar hemifrån. Sen första juni är vi åter hänvisade till att bege oss till det åter nyöppnade Kungliga biblioteket för att kunna läsa fynd senare än 1905.
Många nya medlemmar har också passat på att anmäla sig digitalt för att kunna ta del av Kort-nytt och nyhetsbrev som det här fullt ut. Tack för det, vi behöver er!
Från augusti ligger fortfarande mässor planerade och några djärva föreningar har börjat flytta inställda mässor till hösten, se evenemangslistan.
SFF som tidigare flyttat sin kongress har nu placerat den till 3 december tillsammans med Nordia-utställningen!
Kort-nytt Vårt huvudorgan kommer ut i vanlig ordning med fyra nummer, nr 2 kom 3 juni.
Mässor och medlemsmöten Vi arrangerar normalt tre mässor under året. Hittills har vi fått ställa in Vykortets Dag 28 mars och Samlarmässan i Gysinge 13 juni. Mässan i Valbo under oktober planerar vi att genomföra men får förstås beakta utvecklingen.
Facebook, hemsida och nyhetsbrev Publiceringarna hemsida fortsätter. Under 2019 permanentade vi vårt nyhetsbrev som skickas ut via mejl till intresserade. Fördjupningsartiklarna i nyhetsbrevet är en medlemsförmån som medlemmar kan ta del av via hemsidan. Lösenord kommer att bytas och skickas till medlemmarna efter detta nummer.
| 
Vill du inte ta emot några fler nyhetsbrev så kan du avregistrera dig här. Vill du ändra din e-postadress kan du klicka här.