I Sverige blev södra stambanan färdig 1874. Utbildningen av ingenjörer vid Teknologiska Institutet (KTH) i Stockholm moderniserades och namnet byttes 1877 till Tekniska högskolan. Teknisk Tidskrift började utges 1871.

Även om teknik och ekonomi gick framåt, var många fortfarande fattiga. Emigrationen från Sverige till Nordamerika ökade stadigt för att kulminera under 1880-talet. Freden och de förbättrade kommunikationerna med järnvägar och ångfartyg underlättade folkvandringen.

1920-talet – 100 år

Vykort från folkomröstning om medlemskap i NF, Schweiz 1920

I sviterna efter Första världskriget bildades 1920 den internationella samarbetsorganisationen Nationernas Förbund, och i världen rådde en "Aldrig mera krig"-stämning. På nöjessidan var jazz populärt.

Nationernas Förbund tillkom på USA:s president Wilsons initiativ och skrevs in i Versailles-freden med de vinnande signatärerna som grundare. Tretton neutrala länder, däribland Sverige och Schweiz bjöds in att delta från begynnelsen, medan krigegts förlorarländer ställdes på tillväxt. Sverige gick entusiastiskt med, 1921 fick Hjalmar Branting Nobels fredspris för sitt stöd för Nationernas Förbund. Även Schweiz kom med men hade förstås först en folkomröstning!

Fredspalatset, NFs huvudkvarter, anlades i Geneve där det fortfarande används, nu som FNs Europakontor där deckarförfattaren Jan Mårtensson residerade som biträdande FN Generalsekreterare och Europachef under perioden 1987 – 1992.

Under tjugotalet stod tilltron till NF högt inte minst hos neutrala och mindre länder, men med totalitarismens utbredande efter börskraschen 1929 blev tonen annorlunda när nyttan av traktaten kom upp till bevis och underkändes.

Ekonomiskt svängde de internationella konjunkturerna uppåt under andra halvan, och högkonjunkturen kallades det "glada 1920-talet".

Jazzen slog igenom, art deco med sina geometriska mönster slog igenom på skyskrapor, juveler till mode. För den moderne killen på 20-talet var det fortfarande elegans, gärna smoking, som gällde, kvinnorna ”bobbade” håret med en frisyr som lämnade nacken bar och klänningarna kröp upp mot knäna och visade mer hud både fram och bak.

Louis Armstrong, "Satchmo" (1901 - 1971), var en amerikansk jazzsångare, trumpetare och kompositör, en av 1900-talets och jazzens största musiker som började synas på allvar under 1920-talet (även om han debuterade som professionell musiker redan som 13-åring).

Han hoppade av skolan i New Orleans som elvaåring och gick med i en pojkkvartett som sjöng på gatorna för att få pengar. Under nyårsfirande avlossade han sin styvfars pistol, blev gripen och sänd till ett hem för "färgade hittebarn", som märkligt nog blev hans språngbräda. Han fick lära sig spela kornett i ett band och blev snart ledare för bandet som uppträdde runt om i New Orleans. När han var 13 år gammal började hans kornettspel uppmärksammats och när han var 14 släpptes han från ungdomshemmet. Han fick sitt första arbete på ett dansställe och hämtade kol på dagtid och spelade kornett på kvällstid.

Sen följde en snabb karriär genom en rad orkestrar och band, först i New Orleans, sen i Chicago för att 1924 hamna i New York där han vid sidan av en lång rad engagemang i King Olivers orkester, Fletcher Hendersons orkester och tillsammans med sångerskor som Bessie Smith också gjorde sin första inspelning. Ett år senare, 1925, bildade han sin första egna grupp under namnet Louis Armstrongs Hot Five.

Modet kastade korsetter och långa kjolar, bland de riktigt djärva började byxkjolarna dyka upp. Flappern kallades tjugotalets idealkvinna – eller skandaldito – bara axlar med tunna band för att hålla klänningen som föll löst och gärna med lösa band eller remsor, bobbat hår som lämnade nacken bar, gärna kompletterat med långa halsband eller scarfs som vi ser på kvinnan i Susanne Meuniers kärlekspar i statusprylen den öppna bilen.

Att det inte bara var mamma som kunde ha synpunkter på slika äventyr lär vi av den berömda dansösen Isadora Duncans öde. Hon blev världsberömd efter att ha introducerat den moderna fria dansen men blev närmast halshuggen 1927 när hennes långa scarf fastnade i ekrarna på hennes Amilcar, en fransk sportbil. Hon dog omedelbart.

Efter en långsam start stormade svensk industri framåt under 20-talet med framgångar för företag som ASEA, LM ERICSSON, STAB, SKF och under de sista åren grundades också VOLVO. Ett av årtiondets stora skyltfönster i Sverige var Göteborgsutställningen 1923. På vykortet visar LM ERIKSSON upp sina produkter, något som de sannerligen inte verkar blygas över.

1928 sjösätts SVENSKA AMERIKA LINIENS nya flaggskepp Kungsholm. Här sparades inga klutar för att visa att svenska atlantångare inte stod några andra efter när det gällde första klass resande. Arkitekten Carl Bergsten fick med sig hela det gäng av konstnärer och konsthantverkare som hade skrällt på Art Deco utställningen i Paris 1925. Där fanns Oscar Nilsson, Carl Malmsten, Simon Gate, Edward Hald, Wilhelm Kåge, Isaac Grünewald, Elsa Gullberg, Märta Måås-Fjetterström, Rolf Engströmer, Gustaf Sandberg och många fler. Som synes var till och med barnens lekrum en genomarbetad art deco dröm!

Med börskraschen i USA den 29 oktober 1929 sjönk konjunkturen, Den stora depressionen inleddes och man kan säga att det glada 1920-talet slutade två månader före nyårsklockorna ringde.

1970-tal – för femtio år sen

Oljekrisen 1973 och den följande lågkonjunkturen präglade decenniet, och ses ofta som en brytningstid mellan industrisamhälle och tjänstesamhälle. Vänsterrörelsen var stark i många länder och en annan rörelse som växte sig stark var miljörörelsen. Perioden 1965–1975 har kallats det "röda årtiondet" och sammanfaller i Sverige med miljonprogrammet och i Kina kulturrevolutionen (1966–1976).

70-talet var också en tid när ”alla” tågluffade och vi fick lära oss en ny ekonomisk term: stagflation, samtidigt hög arbetslöshet och hög inflation.