HÄLSANS BUDORD

Jag lovar att:

1.     Andas frisk luft var jag än arbetar eller leker

2.     Stanna utomhus så mycket som möjligt

3.     Sova med öppet fönster

4.     Andas genom näsan, inte genom munnen

5.     Bada minst en gång i veckan

6.     Hålla mina kläder rena och välskötta

7.     Alltid vara prydlig i skolan

8.     Inte smutsa ner min klass

9.     Borsta mina tänder, särskilt innan jag lägger mig

10.  Inte spotta på offentlig plats

11.  Inte röra saker som kan ha fått andras saliv på sig

12.  Tvätta händerna före måltider och när du varit på toaletten

Läs löftena varje dag tills du kan dem utantill!

Noterat ”Souvenir från konferensen den 27 september 1918".

Vykortet är en variant av hälsoråd riktad till barn som Amerikanska kommissionen mot tuberkulos gav ut i Frankrike. Kommissionens huvudmål var att skydda de amerikanska trupperna från att smittas av tuberkulos som grasserade i Frankrike när de kom till Europa 1917–18 efter USA:s inträde i första världskriget.

Liksom idag för COVID-19 saknades 1918 vaccin och botemedel för såväl tuberkulos som den sjukdom som med början under våren 1918 spreds över världen – spanska sjukan.

Ironiskt nog är en av flera teorier för hur spanska sjukan uppstod att den kom från rekrytlägren i Kansas. Med tätt packade soldater som sedan transporterades ut över världen till nya militärbaracker och skyttegravar skapades närmast ideala förhållanden för viruset att propageras.

Så att vi ser likheter med vad alla vår Anders Tegnell dagligen har trumpetat ut är inte så konstigt:

·         Stanna hemma om du är sjuk

·         Tvätta händerna ofta med tvål och vatten

·         Res bara om det är nödvändigt

·         Social distansering…..etc

(officiell lista finns på folkhalsomyndigheten.se, den är faktiskt nästan lika lång som anno 1918.). 

Jobba hemifrån var ju inte riktigt aktuellt för så många 1918, frisk luft har däremot en starkare plats än i årets version även om Anders Tegnell har hörts påtala fördelen att andas genom näsan. Möjligen är det miasmateorin, att sjukdomar sprids med dålig luft, som fortfarande ger avtryck 1918.

För 100 år sen maj 1920

Kronprinsessan Margareta död i blodförgiftning 1 maj 1920

”Nu har solstrålen i Stockholms slott slocknat” avslutade statsminister Gustaf Branting den blindkonselj som hölls efter att han nåtts av dödsbudet under sitt förstamajtal på Gärdet den 1 maj 1920.

Efter att skyndsamt ha avslutat på Gärdet hade han som statsminister satt sig i konseljen för att ta ställning till läget. Kronprinsen var alldeles nedbruten av händelsen så regenten deltog inte i konseljen, därav uttrycket blindkonselj.

Kronprinsessan tycks allt sedan sin ankomst till Stockholm den 10 juni 1905 ha charmat både den kungliga familjen och landet i stort genom sin muntra entusiasm, vilja och förmåga att representera också utan sin make vid sin sida, engagemang för goda saker och ett idogt säkerställande av regentlängden.

Vid dödsfallet väntade kronprinsessan sitt sjätte barn. Hon hade hösten innan först drabbats av en öroninflammation med komplikationer som krävde operation, följt av vattkoppor i mars. En svår förkylning hemhämtad från Leksand utvecklades till lunginflammation vilket förvärrades till sepsis, blodförgiftning som blev direkta dödsorsaken. På hundra års avstånd låter det för en amatör misstänkt likt som resultatet av den cytokinstorm, en överreaktion av immunförsvaret, som kan drabba särskilt yngre offer för Covid-19 liksom för 100 år sen också spanska sjukan.

Kronprins Gustaf med barnen arvprins Gustaf Adolf, Ingrid Sigvard och Bertil går efter kistan.

Begravningen skedde den 13 maj med en enorm begravningsprocession med Sveriges, Norges och Danmarks kungar, Margaretas far Hertig Arthur som Storbrittaniens representant och betraktat av hela Stockholm på benen för att dela på sorgen. Prinsessan hade legat lik i Rikssalen, processionen tog henne utför Lejonbacken till Storkyrkan där begravningsriten hölls av ärkebiskop Nathan Söderblom.

Kronprinsessans grav på den nya kungliga begravningsplatsen

Kronprinsessan hade bestämt motsatt sig att hamna på svenska kungars traditionella begravningsplats, Riddarholmskyrkan. Hon önskade sig en plats nära naturen och hade tillsammans med kronprins Gustaf utsett en lämplig plats, den lilla ön Karlsborg i Brunnsviken nära Haga slott.

Eftersom denna inte stod klar fick hon en temporär viloplats i Storkyrkan. Kronprinsparets gode vän, arkitekten Ferdinand Boberg, fick i uppdrag att utforma den nya begravningsplatsen. 1922 stod den färdig och kronprinsessan kunde få sin slutliga viloplats. På vykortet kan kransbandet utläsas ”Till vår älskade Daisy” som var kronprinsessans namn inom familjen.

Ett vykort efter kronprinsessan Margaretas målning från Sofiero med Kronborgs slott i fonden

Margareta var, när hennes officiella och familjeplikter så tillät, en entusiastisk konstnärinna. Hennes stadige målarkompis var Ferdinand Bobergs hustru Anna Boberg-Scholander. Mesta delen av hennes konst finns kvar inom kungafamiljen, en del blev priser i välgörenhetsarrangemang. På vykort är ett kort i Rödakorsserien från krigsåren mest känt, men på senare tid har också en serie getts ut av Ultra där vykortet ovan finns med.

Ingrid Bergman som Jeanne d'Arc 1948

I april 1430 begav sig Jeanne d’Arc till Compiègne för att försvara den mot en engelsk och burgundisk belägring. En riskfylld mindre strid den 23 maj ledde till att hon tillfångatogs. Burgunderna sålde henne till engelsmännen som under det pågående hundraårskriget hade tillfogats en rad nederlag sedan Jeanne med en ny, offensiv, taktik och ledarskap hade kommit upp sig i den franska armén under Karl VII.