 |
|
Svenska Vykortsföreningens Nyhetsbrev
Svenska Vykortsföreningens Nyhetsbrev 2022 nr 2 2022-02-24 |
|
Hej !
Årsmöte den 20 mars! Härmed inbjudes till årsmöte 2022.
Årsmötet den 20 mars kommer vi att hålla • Diskussion
På årsmötesdagen vill vi att alla ansluter sig en Om du inte kan delta digitalt De medlemmar som redan nu vill läsa årsmöteshandlingarna kan göra det här: Dokumenten är lösenordsskyddade. Om du som medlem inte har fått lösenordet, kontakta info@samlavykort.se " |
Mera innehåll
Den 8 februari 1980 var dödsrunan för Jacob Albert Edgren införd i tidningarna. Han föddes 15 juli 1899 i Gunnarskogs församling, död i februari 1980 i Arvika östra församling, Arvika, känd svensk tecknare, huvudsakligen vykort med humoristiska motiv ur det dagliga livet utgivna genom Nordisk Konst. De flesta korten är från 1951-65 och har blivit samlarobjekt med visst samlarvärde. |
|
Kommande aktiviteter
Kort-nytt skickas till tryckeriet under fredagen den 25 februari för utleverans i början av mars. Krönikan ägnas årets jubileum, den första januari var det 150 år sen brevkortet introducerades i Sverige! Även om vykortssamlare kanske saknar det där riktiga intresset för alla varianter på kort utan bilder som postverket lanserade kan vi inte stillatigande låta betydelsen av brevkortet och Världspostföreningen för att bädda för sekelskiftets "vykortsraseri". Dessutom tror jag att har lyckats visa att det finns andra orsaker än nyansen på helsakernas värdemärken att intressera sig för!
På lördag den 26 februari kommer Svenska Vykortsföreningen att befinna sig i Eskilstuna på Vykortsmässan kl 10-15 ReTuna Återbruksgalleria/Konferensavdelningen 1tr, Folkestaleden 7, Eskilstuna, Arr: Eskilstuna Vykortsförening. Hoppas vi ses!
|
|
|
En sorgesång över Ukraina
Morgonen fick en fruktansvärd start. Ukraina var ännu en gång på väg att överflyglas av Ryssland. Vrede, sorg och vanmakt var de känslor som bemäktigade mig när Rysslands diktator fullföljde det som han "absolut inte" skulle göra.
Först i mitten av 1800-talet skapades det ukrainska skriftspråket vid en tid som såg många nationella projekt födas runt om i Europa, i Norge, Finland, Italien och annorstädes.
Tsarregimen såg inte blitt på utvecklingen av ukrainska till ett nationalspråk och förbjöd språket vid två tillfällen, bland annat 1876. Ukrainskan erkändes som självständigt språk först i början av 1900-talet.
 Ukrainska talades vid 1900-talets början av 44 miljoner med en utbredning som illustreras i vykortets karta ovan. Sedan dess har ukrainskans ställning kraftigt försvagats i de östra och sydöstra delarna av kartan, till förmån för ryskan. Detta var också områden som drabbades hårt av hungersnöden i Sovjetunionen 1932-1933.
 Odessa ligger vackert vid Svarta havet med ett fantastiskt klimat och staden växte kraftigt under 1800-talet då det tidvis var en frihamn och främjades när järnväg anlades till Kiev och Charkov. Men skenet bedrar, en stor fattig arbetarbefolkning gjorde uppror revolutionsåret 1905.
I samband med den ryska februarirevolutionen 1917 bildades ett ukrainskt råd i Kiev, Rada, vilket med allt större kraft hävdade kravet på ukrainsk autonomi. Radan konstituerade sig under oktober och kom genast i konflikt med revotionsregeringen i Petrograd. Det försvagade bandet till den ryska centralregeringen brast i samband med bolsjevikernas revolution i november ("oktoberrevolutionen" enligt den gamla kalendern). De ukrainska bönderna hade då varit med om att annektera storgodsen, men en kommunistregim lockade dem inte särskilt. Kiev vill inte längre nöja sig med autonomi utan krävde full självständighet. Historikern Hrusjevskyj gjorde upp ett förslag till en federativ statsförfattning, vilket skar sig rejält mot Lenins krav. Ukraina proklamerade sig som en självständig folkrepublik, vilken de facto erkändes av ententemakterna.
 Den nya ukrainska regeringen var dock svag och kunde inte freda sitt territorium. Områdena i öster översvämmades av ryska trupper och plundrande band, understödda av inhemska bolsjeviker. Ententen kunde inte heller ge praktiskt stöd till den ukrainska staten, så därför sökte Radan stöd hos Tyskland och Österrike. Genom freden 8 februari 1918 i Brest-Litovsk mellan Ukrainska folkrepubliken och centralmakterna, erkände dessa landets självständighet. Tyskland och Österrike (som fortfarande deltog i första världskriget på övriga fronter) hoppades kunna få spannmål och andra livsmedel från jordbrukslandet Ukraina. För att nå detta skedde en total tysk-österrikisk ockupation av Ukraina som utsträcktes ända bort till Don och Azovska sjön.
Under sommaren 1918 blev läget prekärt. En svag regeringsmakt, allmän oordning och ekonomisk röra förvärrades av centralmakternas sammanbrott i världskriget. De tysk-österrikiska trupperna stod inför återtåg, samtidigt som tyskarna inte tillåtit Ukraina att skapa en egen armé. Skoropadskyj utfärdade i november ett manifest som syftade till återupprättandet av ett enat Ryssland, fast på federativ grund och med tryggade rättigheter för Ukrainas egenart; därigenom hoppades han vinna ententens understöd. En ny regering bildades med borgerligt sinnade, nästan uteslutande ryska medlemmar. Detta innebar ett tydlig brytning med det nationellt demokratiska Ukraina, vilket ledde till att Symon Petljura höjde upprorsfanan och – tack vare att de tyska trupperna förhöll sig neutrala – i december tåga in i Kiev för att ta över makten med sitt fyrmannadirektorium – Direktoratet.
 Under december och januari gjorde direktoriet vad de kunde för att på samma gång komma till samförstånd med Lenin och vinna ententens stöd. Man misslyckades på båda fronterna, och snart befann Ukraina sig i krig med Sovjetryssland. Någon hjälp av ententetrupperna, som baserats i Odessa för att understödja de vita trupperna i det ryska inbördeskriget, fick de inte.
Petljura lyckades trots detta samla till en ukrainsk armé för att försvara sitt territorium. Dessutom fanns stöd av talrika friskaror. I januari tvangs man utrymma Kiev och flytta regeringen till Vinnytsia i söder, men Petljura höll ut mot övermakten i tre års tid; han tillfogade under sommaren 1918 ryssarna flera nederlag. 1 september slöts fred mellan Polen och Ukrainska folkrepubliken, som där tvangs lämna över Galizien till polackerna.
Under 1919 fick Petljura en ny fiende i den "vita" generalen Denikin, som inte vill veta av ett självständigt Ukraina. Denikin intog i augusti Kiev men tvangs själv utrymma den ukrainska huvudstaden i december, när bolsjevikerna anlände. Petljura sökte under tiden skydd och stöd hos Polen, vilket genom Pilsudskis offensiv våren 1920 tycktes kunna ge krigslycka även åt Petljura. Petljuras två divisioner förenades med den polska invasionsarmén, som hoppades att ukrainska friskaror skulle förena sig i ett allmänt uppror.
Alliansen med Polen slog dock tillbaka, eftersom många ukrainare fortfarande mindes de långa tider när polska godsägare styrde och ställde. Kiev intogs i maj, men staden tvangs åter utrymmas i juni. Petljuras kvarvarande styrkor fick retirera västerut, och Ukrainas öde som självständig stat var då beseglat. Efter vapenstilleståndet i oktober och fredsfördraget i Riga 18 mars 1921 var den kampen över. De de västra delarna av dagens Ukraina med Galizien och Volhynien blev då åter införlivad i Polen, medan den större, centrala och östliga delen. Den 30 december 1922 var Ukrainska SSR en av de fyra republiker som grundade den nya statsbildningen Sovjetunionen....
Den 24 februari 2022 kom de tillbaka.
 |
|
|
|
|
|
|
Om nyhetsbrevet .... och det där med GDPRSvenska Vykortsföreningens nyhetsbrev är ett organ för Svenska Vykortsföreningen, en ideell förening med övergripande syfte att främja intresset för att samla vykort. Du har fått nyhetsbrevet för att du är medlem, har begärt prenumeration av nyhetsbrevet eller för att du varit i kontakt med föreningens styrelse om information eller tex handlat med vykort. Också vi har förstås uppdaterat vår informationsintegritetspolicy i enlighet med GDPR, den nya europeiska lagen för att skydda privatpersoners informationsintegritet. Du hittar policyn på vår hemsida under ÖVRIGT/INTEGRITETSPOLICY. Bästa hälsningar från
Thorbjörn Persson Marknadsansvarig i styrelsen för Svenska Vykortsföreningen. Ryavägen 96, 191 63 Sollentuna |
 |
 Vill du inte ta emot några fler nyhetsbrev så kan du avregistrera dig här. Vill du ändra din e-postadress kan du klicka här. |