|
| Andra vykortstips - NorrPhil 2022Från NorrPhil 2022 har vi fått den här texten. Jag ser spänt fram mot utställningen eftersom jag kommer att göra debut med ett vykortsexponat: Finlands åtta sekel till frihet.
NorrPhil 2022 NorrPhil 2022 kommer att bli årets frimärks- och vykortsutställning i Sverige, men också en folkfest. Utställningen äger rum 4 – 6 november, i Tibble Gymnasium, Täby, med 15 minuters pendelavstånd till Stockholms City. Utställningen omfattar mer än 70 olika samlingar (350 ramsidor) och täcker en massa olika samlarområden. Alla vanliga utställningsklasser finns representerade, men också filatelistiska objekt i världsklass. Ett av världens dyraste brev ”Alexandria Blue Baby”, en världsberömd brevsamling från Gustav Vasas tid och framåt samt det mycket populära ungdomsexponatet “The Magic World of Harry Potter” finns med. På plats finns också frimärkshandlare, guld-, silver- och mynthandlare, experter för rådgivning, intressanta föredrag, frimärksauktioner, lotterier ( 1:a pris ett Skillingbancobrev!) och mycket annat. Utställningen kommer att ha en bred framtoning, och vara berikande för alla besökande. Oavsett om du nybörjare, erfaren samlare, specialist, har ärvt en samling och behöver rådgivning eller samlare som behöver inspiration. Alla kommer att beredas möjlighet att få sina frågor och idéer besvarade och prövade. Aktiviteter för höstlovslediga ungdomar kommer att finnas i god omfattning. En mycket erfaren utställningskommitté under ledning av frimärksnestorn Mats Söderberg borgar för en givande, inspirerande och trivsam frimärks- och vykortsmässa under tre novemberdagar. Vill du veta mer, gå in och läs på utställningens hemsida: www.norrphil2022.se Självklart år det fri entré! Zorns Alma såld på Stockholms auktionsverk!
Vykort med hittelön 500 kr
Den lilla statyn Alma som jag skrev om i förra nyhetsbrevet har nu klubbats på Stockholms auktionsverk den 6 juni och gick en bra bit över värderingen på 150-175 000 kr. Klubban föll vid 300 000 bjudet av en ny lycklig ägare som tyvärr inte är jag.
Min samling får nöja sig med kortet ovan efter att den stulits från utställningen samt Axel Eliasson Baltiska utställningen 1914 officiellt brevkort nr 214: Anders Zorn i sin utställning där statyn visas - men det är jag rätt nöjd med. Man får många vykort för 300 000!
| Tre amiraler överblivna från krönikan om Flottan 500 år.
Klas Kristersson Horn, friherre, riksråd, amiral Gripsholm nr 925, Nationalmuseum, Nordisk Rotogravyr Tre amiraler: Klas Kristersson, Carl Gustaf Wrangel och Oscar Bernadotte Inför Kort-nytt no. 3 som just lämnats in för tryck och distribution till våra brevlådor har jag under sommaren knåpat på Kort-nytts krönika som jag ju brukar ägna ett eller flera aktuella minnen - oftast sen 50, 100 eller 150 år. Denna gång sökte jag mig hela 500 år bakåt till den 6 juni 1522, den dag då den svenska flottan anses ha bildats! Med 500 år att rapportera från växte krönikan långt utanför vad som ryms i Kort-nytt så några darlings som jag fick döda tänkte jag infoga i nyhetsbreven framöver. Under sina 500 år har flottan haft en lång rad amiraler, wikipedia listar 254 personer i kategorin svenska amiraler, men då är ändå inte Wilhelm II av Tyskland listad (han hade en svensk hedersamiralsgrad). I wikipediaartikeln om amiraler listas som svenska amiralspersoner 2 storamiraler, 8 riksamiraler, 1 amiralgeneral, 7 generalamiraler, 42 amiraler (idag en 4-stjärnors amiral), 40 viceamiraler (tre stjärnor) och 7 "kända" konteramiraler (två stjärnor). Med den svenska flottans betydelse för landet ska vi inte bli förvånade att forna amiraler inte är några anonyma sjöofficerare utan också statsmän, godsägare och palatsbyggare. Under nästan tre sekel av flottans existens var den också kritisk för att hålla samman väster- och österland av nationen, dvs nuvarande Sverige och Finland. Många från Finland tjänstgjorde i flottan och flera nådde amiralsgraden. En av dem var amiralen Klas Kristersson ur den finska frälseätten Horn af Åminne (1517-1566), Erik XIV-s marinchef. Köksmästare(sic!) vid hovet 1549, befälhavare krigsfolket i Finland 1554, jämte Jakob Bagge överste för de i Viborg förlagda knektarna 1555, ståthållare på Viborg 1556 , friherre och riksråd 1561, överste fältmarskalk i samma år. Han sändes av kung Erik XIV till Reval (numera Tallinn), där han övertalade stadens invånare och adeln i landskapen Harrien och Wierland att i juni inordna sig under Sverige. Efter att ha grundlagt det svenska väldet söder om Finska viken fortsatte han att framgångsrikt verka för dess utvidgning. Han deltog i nordiska sjuårskriget mellan Danmark och Sverige 1563–1570. Efter att Bagge tagits tillfånga i första slaget vid Ölands norra udde 1564 blev Klas Kristersson högsta befäl över flottan och den 12 augusti samma år drabbade han samman med den danska flottan vid ön Jungfrun i Kalmarsund, där han segrade. Därefter kallades han åter till armén och brände, efter erövring av Ronneby, Sölvesborg och Elleholm. Knappt hemkommen från detta blev han åter för en kort tid i september amiral för att redan i januari 1565 vara tillbaka på land och med en "strövkår" (liknande jägarförband eller gerillaförband) bränna de då danska städerna Laholm, Ängelholm och Båstad med kringliggande landsbygd. Den 15 maj avseglade han från Dalarö, åter som amiral, och tillintetgjorde en fientlig flottilj vid Pommerns kust och skrämde upp Köpenhamn när han dök upp i Öresund. Den 4 juni drabbade han samman med den förenade dansk-lybska flottan utanför Bukow. Utan definitivt avgörande återvände fienden till Öresund, varefter Klas Kristersson för en tid behärskade Östersjön, uppbringade en mängd fartyg och härjade Mön. När fienden åter lämnat hamnarna stod den 7 juli ett blodigt sjöslag mellan Rügen och Bornholm. Förlusterna var stora på båda sidor, men danskarnas var större och de miste bland annat sina båda amiralsskepp. En bevakningssegling med flottan på hösten mötte ingen fiende. Den 23 maj 1566 avseglade flottan från Älvsnabben med ett stort antal skepp, och, liksom tidigare, uppbringade han en mängd fartyg, tog tull av andra – denna gång utan motstånd i Öresund. Efter att ha fört hem de många kapade handelsfartygen till Dalarö, seglade han åter ut den 15 juli och sammanträffade den 26 juli med huvudfienden igen: de danska och lybska flottorna. Man utbytte kanonader men skildes utan avgörande. Fiendeskeppen begav sig till Gotland, där de förstördes av en storm, och svenskarna återvände till Elfsnabben. Senare vann en avgörande seger över den danska flottan i sjöslaget vid Bornholm den 7 juli 1565 och även den 26 juli 1566 i tredje slaget vid Ölands norra udde. År 1566 fick han befälet över lantarmén men avled, troligen pest, på väg dit och begravdes i Uppsala domkyrka. Riksamiralen Karl Gustaf Wrangel, Sjöfartsmuseets förlag, Göteborg Carl Gustaf Wrangel (1613-1676) var en av de ledande svenska militärerna och statsmännen från 30-åriga kriget till sin död. Överste vid 22 års ålder, generalmajor 1638. År 1644 ledde han som amiral den svensk-holländska flotta som besegrade den danska flottan i sjöslaget vid Femern. När Wrangel intog Fredriksodde 1657 blev han som belöning riksamiral och förde därefter arméns högra flygel vid övergången av Lilla Bält 1658. Mot slutet av hans liv hade flottan övergått i andra händer och förfallit med en rad förluster och förlorat sjöherravälde under Skånska kriget 1675-1679. Utöver fäderneshemmet Skokloster där han lät uppföra sitt praktslott hade han ägor över hela det svenska stormaktsområdet, att lista alla slott, herresäten och län han ägde kräver en A4-sida. Amiral Oscar Fredrik Bernadotte (1829-1907) i amiralsuniform Oscar Fredrik Bernadotte hade som tredje son till Oscar I satts i ståndsmässig yrkesutbildning, dvs till marinofficer med en hel del aktiv tjänst utan förväntan på kungavärdigheten. Från 1839 varvades Oscars studier med militära aktiviteter. Sjöresorna blev omfattande och kulminerade i en årslång kommendering på fregatten Eugenie i Östersjön och Medelhavet 1846–47. År 1849 blev han första gången fartygsbefäl. När den äldre brodern Gustav avled 1852 och tronföljaren Karls son Karl Oscar också gick bort 1852 ändrades hans situation. När Karl XV kröntes 1859 blev Oscar tronföljare. Oscars marina tjänstgöring skapade ett intresse för sjömilitära frågor. Hans åsikter skapade konflikter både med fadern och efterträdaren, brodern Karl XV. I den stora marinpolitiska debatten tog han klart ställning för en sammanhållen flotta och motsatte sig sjöministern Baltzar von Platens förslag från 1850–51 års riksdag och som skulle innebära satsning på skärgårdsflottan med motsvarande minskning av örlogsflottan; propositionen föll. Hösten 1856 höll O vid ett inspektionsuppdrag i Karlskrona ett tal till sjömännen som ansågs kontroversiellt. Han angreps med anledning av detta en tid hårt i tidningarna, särskilt i Aftonbladet och Östgöta Correspondenten. Med hjälp av vänner vid flottan planerades dock en meningsfull tjänst åt O inom vapnet. Allt ansågs klart då Oscar I själv sade nej under ett långt och upprört samtal med O, som tog saken hårt och ansåg att fadern påverkats av pressen. Under 1860-talet återkom von Platen som sjöminister. Han föreslog och genomdrev 1866 en uppdelning av marinen i sjögående flotta och skärgårdsartilleri. Oscar uttryckte starkt missnöje och blev på egen begäran befriad från uppdraget som inspektör för flottruppernas exercis. I den debatt som föregått beslutet hade utvecklingen av pansarfartyg och ångmaskiner samt inte minst John Ericssons monitorer, prövade under amerikanska inbördeskriget, spelat en stor roll. Anskaffandet av monitorer motarbetades av Oscar, bland annat i föredrag inför militärsällskapet – en sammanslutning som han själv initierat. I den debatt som följde 1869–70 deltog Ericsson själv. Oscar förmådde sedan aldrig uppskatta denne. Vad flottan angick, fattade riksdagen beslut om dess återförening, något som kunde verkställas då Oscar själv blivit kung. Han fick så småningom avsked som konteramiral och uppträdde gärna i amiralsuniform också efter att sångarprinsen Gustav avled och sedan också Karl XV utan manlig arvinge vilket gav amiralen kunganamnet Oscar II. Som kung fick han förstås hederstiteln amiral, något som idag bara delas ut till kungen och avgående överbefälhavare med hemmahörande i marinen. Lydia Skottsberg för Kvinnoförbundet för Sveriges Sjöförsvar som stöd för flottan till julen 1913
|
| Om nyhetsbrevet .... och det där med GDPRSvenska Vykortsföreningens nyhetsbrev är ett organ för Svenska Vykortsföreningen, en ideell förening med övergripande syfte att främja intresset för att samla vykort. Du har fått nyhetsbrevet för att du är medlem, har begärt prenumeration av nyhetsbrevet eller för att du varit i kontakt med föreningens styrelse om information eller tex handlat med vykort. Också vi har förstås uppdaterat vår informationsintegritetspolicy i enlighet med GDPR, den nya europeiska lagen för att skydda privatpersoners informationsintegritet. Du hittar policyn på vår hemsida under ÖVRIGT/INTEGRITETSPOLICY. Bästa hälsningar från
Thorbjörn Persson Marknadsansvarig i styrelsen för Svenska Vykortsföreningen. Ryavägen 96, 191 63 Sollentuna
|